Färger tar olika mycket plats. Rött och grönt ”väger” normalt lika mycket men om man späder en färg så blir den ”lättare”. Trots att det gröna äpplet är större så upplever man att det röda äpplet dominerar. Detta på grund av att färgen i det gröna äpplet är utspädd med vatten.

För att gul och violett ska ta lika mycket plats krävs det tre gånger så mycket violett som gult. Gult är alltså en mycket intensivare färg än violett och tar därför mer plats än övriga färger. I färgproverna nedan kan du se hur några av färgerna från färgcirkeln förhåller sig till varandra. Du kan själv undersöka hur mycket plats en färg tar jämfört med en annan färg genom att klippa färgremsor och lägga dem på varandra. Dra dem sedan tills du tycker att de ”väger” lika.

I målningen nedan är färgerna balanserade mot varandra. Den innehåller minst gul och mest violett och ungefär lika mycket rött som grönt.

Färg
All färg består i princip av pigment, bindemedel och fyllnadsmedel. Pigmentet ger färgtonen och bindemedlet ger karaktären, dvs oljefärg, akvarellfärg mm. Fyllnadsmedlet, t.ex vax, är till för att skapa en behaglig och ändamålsenlig konsistens.
Bindemedlet i oljefärg är linolja vilket är lösligt med terpentin.
Akrylfärgens bindemedel utgörs av plastföreningar som är lösliga i vatten.
Temperafärgens bindemedel består av ett limämne och är lösligt i vatten.
Akvarellfärgens bindemedel är gummi arabicum, ett vattenlösligt limämne.

Penslar
Penslar tillverkas av hår från olika djur eller på syntetisk väg. Välj penslar som är anpassade till den färg du använder.
Kakfärger – runda syntetpenslar eller platta svinborstpenslar (från grisens borst).
Akvarell – ekorrpenslar, mårdhårspenslar eller batikpenslar (fransk akvarellpensel).
Akrylfärg – platta svinborstpenslar eller platta nylonpenslar
Oljemålning – platta svinborstpenslar eller syntetpenslar

Bottenmaterial
Den färg man målar med och bottenmaterialet måste vara anpassade för varandra.
För oljefärg är grunderad linneduk det bästa.
För akrylfärg är duk,  pannå eller papper det lämpligaste. Bottenmaterialet måste grunderas så att inte bindemedlet sugs in i underlaget.
Kraftigare växtpapper kan man grundera med vit takfärg för att få ett billigt och användbart bottenmaterial för tempera-, akryl- och oljefärger. 

Papper
Träfiberhaltiga papper har en tendens att gulna och bli sköra, därför bör man välja s.k. syrafritt papper. De är dyrare men är mindre benägna att gulna.
Baksidan på en papperstapet passar bra till akvarellskisser.

Akryl
Akrylfärg är egentligen flytande vattenlöslig plastmassa. Färgen är täckande (opak) och fäster på de flesta material. och torkar snabbt.

Här är förslag på grunduppsättning akrylfärger;
1. Lemon Yellow eller Process Yellow
2. Cadmium Red Deep Hue
3. Process Magenta
4. Ultramarine
5. Phtalo Green
6. Mars Black
7. Titanium White

Gouache
En vattenlöslig täckande färg, ej giftig, lätt att rengöra penslarna, även när den torkat. En bra färg för skolbruk.
Redimix eller readymix heter den vanligaste färgen.
Blandas med vatten.

Exempel på grunduppsättning;
1. Primärgul
2. Primärröd
3. Vermillion
4. Koboltblå
5. Cyanblå
6. Vit
7. Svart

Oljefärg
Terpentinlösliga oljefärger består av färgpigment, linolja och vax. Numera finns det vattenlösliga oljefärger vilket är att föredra eftersom de terpentinlösliga färgerna kan framkalla allergier och huvudvärk. De vattenlösliga färgerna är något segare än oljebaserade färger men fungerar utmärkt som konstnärsmateriel.

Förslag på grunduppsättning;
1. Cadmiumyellow light
2. Cadmiumred light
3.  Permanent rose
4. French ultramarin
5. Preussian blue
6. Lamp black
7. Titanium white

Kakfärg
Finns i en mängd nyanser och fungerar bra i skolbruk. Se till att kakfärgerna består av en uppsättning kulörer så att du kan blanda hela vägen runt färgcirkeln.

Akvarell
Akvarellen är tillverkad för att vara transparent (genomskinlig).
Av den anledningen ska man inte använda vitt eftersom den alltid är täckande (opak). Papperets vithet och färgens genomskinlighet skapar olika ljusheter i färgen. Du späder färgen med vatten för att åstadkomma detta. Färgens bindemedel är gummi arabicum, ett vattenlösligt limämne. Akvarellfärg finns att köpa i tub eller kopp.

Förslag på grunduppsättning
1. Cadmium yellow pale
2. Cadmium red deep
3. Permanent rose eller Alizarin Crimson
4. French ultramarin
5. Winsor blue(green shade)
6. Lamp black

Pennor
Pennor graderas efter hårdhet, från 8H till 8B.
H står för hårt stift och B för mjukt. Lämpliga pennor när man skissar är 4B-8B. De bör vara mjuka så att du kan åstadkomma gråtoner från det ljusaste till det mörkaste.
En penna som man skriver med har ofta hårdheten HB vilket betyder att den är i mitten på skalan mellan H och B.

Papperets tjocklek och gräng
Papperets tjocklek mäts i gram per kvadratmeter. Ett datapapper väger ca 80gr per kvadratmeter medan ett relativt tjockt akvarellpapper väger ca 300 gram per kvadratmeter.
Papperet kan ha olika gräng (kornighet). Akvarellpapper har oftast grövre gräng än t.ex ett ritpapper.
Ett skisspapper är litet tunnare än ritpapper och väger ca 80-90gr per kvadratmeter medan ett lämpligt ritpapper väger ca 100-120gr per kvadratmeter.

Målarduk
Den bästa duken är vävd av linnetrådar och har en vit grund bestående av linolja, krita och zinkvitt. Linneduken är brungrå på baksidan.
Det finns även duk av bomull men den suger väldigt mycket och är inte lika stabil som linneduk. Den är vit på baksidan.
Det finns även duk som består av både linne och bomull sk. blandduk.

Ett sätt att åstadkomma färgdjup i en målning är att lägga kulörta (färgstarka) färger i förgrunden och blanda vitt eller grått i bakgrundens färger. Färgers intensitet avtar ju längre bort de är från betraktaren.

När man späder en färg eller blandar den med andra färger kallas det för att man förändrar dess kvalité. Det finns tre sätt att göra detta:
1. Blanda med någon annan färg från färgcirkeln
2. Blanda med svart, vitt eller grått
3. Späd färgen

Fjäll ”blånar” i fjärran. Det gör de därför att det är en stor mängd luft mellan betraktaren och motivet. Fuktig luft bryter ut det blå ljuset från himlen och färgar luftrummet blått.

I akvarell kan man åstadkomma färgdjup genom att späda färgen med vatten. I nedanstående målning är skogen i bakgrunden utspädd med mycket vatten.

När man avbildar något i blyerts eller kol, kan det vara svårt att översätta färgerna till valörer (gråtoner). Ett bra sätt är att jämföra ljusheten med en gråskala. En gul färg är tex. mycket ljusare än en violett. Ett annat sätt att lättare avgöra vilken gråton en färg har är att kisa med ögonen.

Alla färger kan översättas till en gråton. Här ser du hur en färgcirkel ser ut om man översätter den till grått.

För att skildra ljus krävs mörker. Det går inte att teckna en lysande lampa eller ett ljussken utan att göra bakgrunden mörk.

Ett intressant sätt att arbeta med valörer är att använda ett grått papper, en vit ”tavelkrita” och kol. Börja med att skissa föremålet i kol. Använd fingrarna och och tona ner svartheten. Lägg den vita tavelkritan i bakgrunden och på de ställen där det blänker.

När du tecknar ett ljusförhållande så tänk på vart ljuset kommer ifrån. Skuggan från föremålet visar riktningen på ljuset. För att skildra ett starkt ljus måste bakgrunden vara mörk.

Att teckna ett porträtt från ett foto är en svår utmaning. Det blir betydligt lättare om du vänder fotot upp och ner. Eftersom man inte blir påverkad av att det är en näsa eller en mun man tecknar, utan fokuserar på hur det ser ut, så blir resultatet oftast bättre. Man tecknar vad man ser och inte vad man vet.

En cirkel upplevs som en oval när man ser den från sidan. När man tecknar stående cylindrar, exempelvis ett glas, är det viktigt att fundera över var botten och öppningen är i förhållande till din ögonhöjd (horisont). Om du håller öppningen av ett glas i din ögonhöjd upplevs den som ett streck. Ju längre från horisonten den kommer desto rundare blir den. Undvik att teckna ovalen som ett ”öga” utan gör den i en jämn rörelse

När man avbildar saker är det en fördel att använda en teknik som kallas syftning. Tänk dig att du har en glasskiva framför dig. Använd en sticka eller en penna och vrid den mot den tänkta glasskivan tills dess du hittar lutningen på den linje du vill avbilda. För sedan över lutningen till skisspapperet. Det kan vara litet svårt att Inte vrida stickan när du för över lutningen men tänk på att hålla handen stilla. Du kan även mäta sträckor med stickan. Använd tummen för att markera hur lång en sträcka är.

Om du förlänger de syftade linjerna så ser du att de möts på två ställen efter den gröna linjen. Den gröna linjen kallas horisontlinje och är den ögonhöjd du själv har i rummet. Föremål som är parallella med väggarna kommer att mötas vid dessa två punkter. Du kan konstruera fler förmål genom att använda punkterna där linjerna möts.

Istället för att syfta kan man konstruera ett rum med hjälp av horisontlinjen (den gröna linjen) och en punkt som motsvarar din egen placering i rummet (där de röda linjerna möts). Alla inåtgående linjer går till samma punkt på horisontlinjen. Börja med att placera ut din ögonhöjd genom att dra en linje horisontellt över papperet. Markera sedan en punkt där du själv befinner dig i rummet. Använd den punkten och dra linjer för att konstruera rummet (de röda linjerna).

När man fått en idé kan det vara bra att starta med små skisser, s.k. frimärksskisser. Man kan testa olika bakgrunder och former till dess att man hittat en lösning.

Ska bilden vara vara liggande eller stående? Eller kanske kvadratisk.

När det valet är gjort kan man skissa på de former man vill ha med. Här har en uppstoppad korp fått vara modell.

Så här blev det slutliga resultatet